Det här med att spela in....

Jag erkänner. 
Jag har en svag punkt.
Jag tycker inte om att höra mig själv.... Jag beundrar folk som jobbar i studio, seplar in, gör videoklipp eller lägger upp liveinspelningar från konserter och föreställningar. Jag kan utan problem sjunga inför tusentals personer. Men att samma personer ska lyssna på en inspelning av samma tillfälle gör mig svag i knäna...
Visst kan man hävda något om ögonblickets magi som inte går att återskapa i en inspelning, om att hur bra tekniken än är, får man ingen fullkomlig upplevelse av hur det låter live. 

Jag har en egen, mycket speciell upplevelse av detta. Någon gång i mitten av 80-talet hade jag det fantastiska lyckan att få sitta i publiken vid en av de sista konserterna i Västra Karups kyrka, när Birgit Nilsson själv sjöng. Även min kära vän Sonja Stjernquist medverkade vid konserten och eftersom min mamma hade sytt hennes folkdräkt, fick vi fribiljetter av henne. 
Flera ytterligare artister medverkade men jag satt i spänd förväntan inför att höra La Nilsson på riktigt. 
Hon inledde med några folkvisor, på sitt eget, nilssonska vis. Men det var när hon övergick till sitt eget forum , till opera, som jag förstod.
Hon sjöng Toscas bön.
Inte som hon sjungit den när hon var yngre och gjorde hela rollen. Rösten var äldre, vibrato, intonation var annorlunda. 
Men Rösten.
Den fyllde kyrkorummet och mig till bredden, inte på grund av sin styrka, utan med sin rikedom av färger och nyanser. Så unik och med sådan volym att jag förstod att en inspelning omöjligt kunde göra den full rättvisa. 
Jag är tacksam över att jag fick vara med om detta, att få ha hört denna legend i verkligheten.

Och med detta i tankarna, och utan någon sorts övrig jämförelse, kommer jag nu ut ur inspelningsgarderoben, och lägger ut några klipp från olika konserttillfällen!

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Elisabeth Andersson » Körsång ädla känslor föder:  ”Så mycket klokt om sång och kör!! Skicka texten till alla sveriges skolpolitiker”

  • Rickard » Att använda insidan av skallen:  ”Precis så! Bravo. "ful i håret" är inget mot att inte ha något huvud alls att ha..”

  • Anna » Oönskad:  ”Tack snälla! Du har så rätt i det du skriver. Jag har också försökt att prata me..”

  • Stella Scott » Elfrida och Selma:  ”Jag vet. Tyvärr rensade systerdottern ut allt vad som inte var passande ur Elfri..”

  • Stella Scott » Kläderna gör sångaren:  ”Kunde inte killarna sneglat lite på Agneta? Hade blivit mer spännande o kontrast..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln